Skip to main content

Förändringsledning 

SCARF-modellen

Så leder du förändring

I ett förändringsarbete kommer vi som ledare att stöta på någon form av motstånd. Hur starkt beror på hur skickliga vi är att göra alla till medproducenter i förändringen

SCARF-modellen är en sammanfattning av viktiga upptäckter inom neurovetenskapen om hur vi människor interagerar socialt.

Vår hjärna är mer känslig för hot än för belöning och är programmerad att reagera på både fysiska och sociala hot. Senaste årens undersökningar visar att våra sociala behov är så starka att när vår status och självständighet hotas och vi riskerar att förlora vårt sociala sammanhang, är det något som behöver åtgärdas omedelbart.

David Rock etablerade modellen SCARF efter sin research till boken ”Hjärnan på jobbet”. Han fann att det finns sociala situationer som är särskilt viktiga för oss människor och modellen vilar på tre påståenden:

  • Vår hjärna reagerar på flera sociala hot och belöningar med samma instensitet som den reagerar på fysiska hot och belöningar.

  • Generellt försämras vår förmåga till kommunikation, beslutsfattande, lösa problem och att samarbeta med andra till följd av hot och förbättras till följd av belöning.

  • Hotreaktion är den mest intensiva och vanligaste reaktionen. Vi vinner mycket på att medvetet minska den i social interaktion.

SCARF-modellen beskriver hur vi fungerar utifrån vårt behov av social trygghet. Dessa sammanfattade Rock i modellen SCARF – Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fariness. (Status, visshet, självständighet, samhörighet och rättvisa).

Fem sociala situationer som hjälper oss förstå hur det kommer sig att vi själva eller någon annan reagerar starkt i en viss situation och hur vi kan lära oss att arbeta med belöning för att hålla hjärnan lugn.

Fem sociala situationer 

STATUS – hur vi uppfattar vår plats i gruppen och vår betydelse för andra. Vi uppfattar allt som kan riskera att sänka vår status i gruppen som ett hot. Det kan handla om både yttre och inre faktorer som pengar, titel, kompetens och erfarenheter.

  • Du blir inte inbjuden till ett möte som din kollega blev trots att ni har likvärdiga arbetsuppgifter och befogenheter.
  • Det du säger på ett möte ifrågasätts av en kollega.
  • Du får kritik inför andra i gruppen.

Som ledare är det viktigt att se varje varje medarbetare och att de känner sig jämbördiga med övriga kollegor. Ge utrymme till att påverka. Höj statusen genom att tydligt visa att alla bidrar och har en viktig och betydande roll – feedback spelar en central roll.

CERTAINTY – vi behöver känna kontroll och visshet i vad som ska hända eftersom avvikelse kan innebära ett hot. Exempel på hot som hotar vår kontroll:

  • Arbetsplatsen ska förändras till hybrid arbetsplats men vi vet inte på vilket sätt.
  • Vi får veta att en omorganisation ska ske.

Ständiga förändringar sätter igång känslan av hot och vi fungerar sämre. Som ledare kan du i möjligaste mån stärka trygghet och lugn genom att bygga en stabil grund för teamet genom att tydliggöra de förväntningar som finns och inom vilka ramar. Transformativt ledarskap.

AUTONOMY – att ha kontroll över det som händer och sin egen situation. Känslan av hot kommer när vi upplever ett tillstånd av inte kunna bestämma och påverka vårt agerande. Autonomi är kopplat till överlevnad.

  • Företaget bestämmer att alla ska vara på plats på kontoret fem dagar i veckan.
  • Detaljstyrt ledarskap. Din chef vill kontrollera ditt arbete.

Arbeta med gemensam målbild och kom överens om er riktning framåt och vad som ska levereras. Som ledare ge varje teammedlem frihet så långt det går i att fatta egna beslut inom sin roll och ansvar.

RELATEDNESS – känna tillhörighet i en grupp. För att må bra behöver vi uppleva att vi är i ett sammanhang och att vi kan lita på andra. Känslan av hot kommer när vi inte uppmärksammas, får uppskattning eller inte känner oss delaktiga.

  • Gruppen går iväg på AW – after work, utan att fråga om du vill följa med.
  • Din dress code avviker från de övriga på affärsmiddagen.

Som ledare att aktivt arbeta för laganda och ge förutsättningar för att bygga trygga och välmående relationer.

FAIRNESS – att behandlas lika som andra, rättvisa.

  • Lika lön för lika arbete.
  • Friskvårdspengen skiljer sig inom koncernen.

Som ledare vara öppen och kommunicera transparant. Involvera medarbetare i beslut. När vi får till oss saklig information och får frågan varför besvarad, kan vi lättare acceptera skillnader.

SCARF i praktiken

SCARF-modellen är generell och eftersom vi är lika men ändå olika så regerar vi olika starkt vid olika situationer. För vissa av oss är status viktigt, att ha en framträdande roll och befattning. För andra kan självständighet (autonomy), frihet vara viktigast. Att få ha kontroll över sin egen situation och kunna styra sitt arbete. 

Vi ser och forskning stödjer oss i att den sociala miljön spelar en otroligt viktig roll när det kommer till hur vi människor mår både på arbetsplatsen och privat. Med SCARF ökar vi vår förståelse över hur vi kan minska mängden hotfulla situationer och i stället fokusera på belöningar.

Kan detta vara intressant för din organisation?

Hör av dig så hittar vi en lösning!

Catarina Bachér

Förändringsledning, chefsstöd och teamutveckling

Alla teorier

Kotters 8-stegsmodell för förändring

Leading Change beskriver ”Eight steps of change” för att skapa förändring och nå framgång.

Målmatris

En modell som hjälper till att formulera och tydliggöra olika typer av mål, syfte och roller.

Scarf-modellen

Modellen beskriver fem sociala situationer som hjälper oss att förstå starka reaktioner i en viss situation.

360-Graders feedback

Ger återkoppling och en bred helhetsbild av olika egenskaper för coachning och ett bättre ledarskap.

Enneagrammet

Beskriver och hjälper med att få syn på invanda tanke- och beteendemönster. Det finns ingen ”one-size-fits-all”.

PPA – DISC

Personlig profilanalys är en okritisk analys som betonar en persons styrkor och förmågor i arbetssituationen.

IMGD och GDQ

Integrated Model of Group Development, och GDQ – Susan Wheelans modell för teamutveckling.

AAR – After action review

En evidensbaserad uppföljningsmetod för målinriktat arbete som analyserar att rätt saker blir gjorda.