Nyheter

“THE WORLD IS A BOOK AND HE WHO STAYS AT HOME READS ONLY ONE PAGE”

Det är en härlig morgon och jag är ute på min morgonrunda. Det doftar gott ifrån havet. Det blåser lite. Plötsligt hör jag hur flygande gäss närmar sig över sundet, de “tutar” uppmuntrande på varandra. Gässen förstår att de behöver varandra för att orka ta sig ner till de varmare breddgraderna som är deras slutdestination.

När varje gås flaxar skapas ett “upplyft” för fåglarna som följer efter, och genom att flyga i en “V” formation, blir flockens räckvidd längre än om varje fågel flög för sig själv.

Tänk vad vi människor kan ta lärdom av detta och att – Vi behöver varandra. När vi delar gemensam riktning och målsättning ökar vår gemenskap. Vi tar på ett naturligt sätt vara på varandras drivkrafter och motivation och på så sätt når vi snabbare och lättare fram. Vi vet via studier att där vi tillåter och uppmuntrar varandra är produktiviteten betydligt större.

Gässen flyger förbi och jag kommer att tänka på en insiktsfull text, Lessons from Geese. Den skrevs ner efter ett tal av Angeles Arrien vid en konferens Organizational Development Network 1991. Den vill jag gärna dela med mig av till dig för den är mer aktuell än någonsin då vi i dessa tider behöver uppmuntran och närhet – så väl fysisk som digital.

Vi möts snart igen! //Catarina

Lessons from Geese – Gässens lärdomar

När varje gås flaxar med sina vingar skapas det ett “upplyft” för fåglarna som följer. Genom att flyga i en “V” formation, blir hela flockens räckvidd för en flygning 71 % längre än om varje fågel flög för sig själv. Människor som delar en gemensam riktning och känsla av gemenskap kan komma dit de ska snabbare och lättare eftersom de reser med hjälp av varandras drivkraft.

När en gås faller ur formationen, känner den plötsligt motståndet och segheten i att flyga själv. Den förflyttar sig snabbt tillbaka till formeringen för att dra nytta av lyftkraften från fågeln precis framför den. Om vi har lika mycket vett som en gås håller vi oss gemensam formering med dem som är på väg åt samma håll som vi själv vill åt. Vi är villiga att acceptera deras hjälp och vi ger vår hjälp till andra.

När ledargåsen blir trött, roterar den bakåt i formationen och en annan gås tar över tätpositionen. Det lönar sig att turas om att göra det hårda jobbet och dela ledarskapet. Precis som gäss, är människor beroende av varandras färdighet, kapacitet och unika uppsättningar av gåvor, talanger eller resurser.

Gässen som flyger i formationen tutar för att uppmuntra de där framme och hålla farten uppe. Vi måste försäkra oss om att vårt tutande är uppmuntrande. I grupper där det finns uppmuntran, är produktiviteten betydligt större. Uppmuntrandets kraft (att följa sitt hjärta eller stå fast vid sina ideal och uppmuntra andras hjärtan och ideal) är den sorts kvalitet vi söker i tutandet. När en gås blir sjuk, skadad eller skjuten, faller två gäss ur formationen och följer den ner för att hjälpa och skydda den. De stannar hos den tills den antingen dör eller kan flyga igen. Sedan lyfter de och gör följe med en annan formering eller flyger ikapp sin egen flock. Om vi har lika mycket vett som gäss, står vi vid varandras sida i svåra tider lika väl som i tider då vi är starka.